A - B - N - A

Vad fan är det här för skit? Plötsligt kommer jag på mig själv med att lyssan på en språkkurs. "Vanliga Uttryck" - På ryska?! Godmorgon - Do-bräjä-åtra - Dobräjäåtra. Godnatt - Spa-kåj-nie-noche. Spakåjnie noche.

Har underhållit mig självmed att iakta ett avsnitt av My Super Sweet 16. Men ack, idag var det inte vilket avsnitt som helst - My Super Sweet 16, The Movie! Woho! Av någon anledning så finner jag det otroligt underhållande att glo på alla sockersöta(?) snorungar(!) som spenderar stora summor med pappas kreditkort. Klänningar hit, enorma festlokaler dit. Bilar, pudlar, inbjudingskort och entrér. Men det kanske bästa av allt - de blir ju ta mig fan aldrig nöjda. Någongång kan man ju tycka att de borde bli mätta, men nej nej. Mer, mer, MER! Helhjärtat så skulle jag banne mig vilja gå på en tillställning á la Sweet 16. Egentligen, hur roligt kan det vara? Det är ju drogfritt. Det jag menar är - Vart fan är alkoholen?!

Hej då, eller ska jag säga Desvidanijäa?

Hanna

Hell, here I go again too fucked up to get the words right.
And hell, here I come again after you.
Hell, here I go again trying to hang sweet from the tree.
And hell, I'm just loosing my dignity.

But if you'd just come out and give me the word I'd leave you and I'd leave me too.
I'd hand myself over to his masters voice, like before, the drug of my choice.

Dear, here I go again giving away pieces of me.
Though I known it's not all right I'll just let it be.
Sweet dear, let's sit down a while, I have so much left for you.
And hell, just listen to me I sound like a fool.

But if you'd just come out and give me the word I'd leave you and I'd leave me too.
And I'd hand myself over to his masters voice, like before, the drug of my choice.

Idag har jag irrat. Irrat runt på stan som en tok. Lättare sagt än gjort. Med en syster som svans går allt plötsligt lite segare. Hittade en hel del faktiskt. Allt utom det där kallat nyårskläder. Fann dock en kjol som jag fastnade starkt för. När jag väl övervägt och beslutat mig för att köpa den, efter en take away, så fanns den ju, självklart, inte kvar i något annat än super-mega-cirkustält-size. Hallelujah för 46orna! Mindre lyckat för mig.

I vilket fall som helst så ska jag försöka komma över min kreation imorgon. Fan, det kommer bli en tär dag. Handla nyårskläder och nyårskrubb. Planera och ringa runt. Irra runt. Det löser sig nog. Allt löser sig. Ja, det verkar faktiskt som så. Middag. Tolvslag. Efterfest. Kan det bli mycket bättre? Fan. Det kan det. Men kommer det blidet? Nej. Det går  tyvärr inte.

Det är när man anstränger sig för mycket som allt går åt helvete. Och att prata, det är A och O.

Hanna

Mellandagsrea. Fynd. Skräp. Hyster och trängsel. Men nej, jag måste faktiskt hålla hårt i plånkan. Har haft starka funderingar kring dethär med shoppingcelibat. Jag tror det kan vara något för mig. Ett år, minst, utan shopping. Helt fri från kliandet i sätta-sprätt-på-slantarna-fingrarna. 365 dagar. 365 lååånga, och tråkiga, och alldeled, alldeles dystra dagar. Nej, kanske att jag kan sträcka mig till endast secondhandfynd? Inte ett plagg över en 50lapp, eller inte ett inköp över en "100ing". Fast å andra sidan. I LÖÖV Söders alla små smultronställen, och jag mår inte sämre av att inte impulsköpa "nödvändigheter" för hela studiebidraget - samma dag jag får det. Nej, det här kommer inte att gå. Miiiiiissiooooon faaaaiiled. Och jag som inte ens han börja ..

Trots allt så måste jag ha en nyårsutstyrsel. Måste, måste, måste. Får ta den biten imorgon. Och om jag inte finner något - jadå åker allas vår gammla Bettan fram. Min bedårande, uråldriga, blodröda Husqvarna. Risch. Rasch. Voilà! En hemmagjor blåsa. Typiskt värt. 

Leksakshelikoptrar. Smsterror. Dåliga humör. Ett par trasiga jeans. Men ack - det var det värt. 

(Om det för övrigt är någon som har Running out of gas så vore jag dig evigt tacksam om man i sinom tid fick ta del av den. Sicken bra musik! Sicken nostaligkick!) 

Jag blir alltid så förvånad. Julafton är en av de dagarna (tillsammans med skolavslutning och midsommar) som bara tränger sig på. En förvarning skulle vara att föredra, men nej. Pang på. Hej-hopp-tjillivipp! Otippat värre. Typiskt tärt. December rusar fram.

Men imorgon är det, för er som fortfarande fastnat i första advent, julafton. Nära och kära. Vänner och kamrater. För egen del kommer jag att tokränna mellan farmor och moster. Kaotisk. Och vet ni vad? Det är precis så jag vill ha det.

Nej, nu önskar jag eder alla, kamrater, hycklare och gycklare, skojare och plåjare, en redigt fin julafton. Ridån sänker sig, "the winner takes it all" spelas, och jag, jag säger godnatt.

Hanna

I don't wanna talk
About the things we've gone through
Though it's hurting me
Now it's history
I've played all my cards
And that's what you've done too
Nothing more to say
No more ace to play

The winner takes it all
The loser standing small
Beside the victory
That's her destiny

I was in your arms
Thinking I belonged there
I figured it made sense
Building me a fence
Building me a home
Thinking I'd be strong there
But I was a fool
Playing by the rules

The gods may throw a dice
Their minds as cold as ice
And someone way down here
Loses someone dear
The winner takes it all
The loser has to fall
It's simple and it's plain
Why should I complain.

But tell me does she kiss
Like I used to kiss you?
Does it feel the same
When she calls your name?
Somewhere deep inside
You must know I miss you
But what can I say
Rules must be obeyed

The judges will decide
The likes of me abide
Spectators of the show
Always staying low
The game is on again
A lover or a friend
A big thing or a small
The winner takes it all

I don't wanna talk
If it makes you feel sad
And I understand
You've come to shake my hand
I apologize
If it makes you feel bad
Seeing me so tense
No self-confidence
But you see
The winner takes it all

Voilá. Presentinslagning á la Hanna. Fenomenalt. Genialiskt. Hela eftermiddagen, och aftonen, har ägnats åt specialdesignade klappar. Som de till min "snart-ingifte-morbror" - två t-shirtar. Hittade svart/brunrandiga papperspåsar på IKEA (woho, rea) som jag självklart inte kunde motstå. Egentligen så är de skapligt tråkiga, men man kan pimpa det mesta  med diverse röd tejp, spelkort och utklippta tidningsbokstäver (bara tanken av att få lägga upp bilder på verket ger mig gåshud).

Nej, kanske man ska sätta fart med den där oljemålningen till farmor. Det är väl på tiden - något jag konstaterat, möjligen ett par dagar för sent.

Hanna

Alltså, om du trode att man inte är kapabell till att gå sönder ett par skor, då kan jag bevisa motsatsen. Som om det var det hela. Går man sönder någon annans pjuck är det nästan värre. Men vad fan, det kan bli värre än så? Om man går sönder någon annans favorit kängor, då är det fan surt på riktigt. Jag menar, dra en gräns. All denna julstress har slitit hårt på fötter, ben och skor. Men framförallt. Plånboken. 

Egentligen så borde jag gå till kojs. Två timmars sömn är inget som man ska ha som grund för en sjukt nervig, hektisk och sunkig dag.

Tomtefesten igår var väl mer eller mindre ett fiasko. Vem sjutton betalar hundratrettio riksdaler för en halvtaskig lokal (nej, jag måste säga att BQ's gästfrihet slår Platås' torftighet med hästlängder), övergödd med salongsberusade och dynga människor, som under småtimmarna desperat försöker få Mr.DJ to pump up the volume? Nej, förväntningarna var så mycket högre. Men om man ska se det från ett annat perspektiv - den sena natten, och tidiga morgonen, skulle kunna ses som ett uppror mot musikmajens krav angående julavslutningen: Jag har inga vrak här imorgon!
 
Vrak eller ej, skönsången (gahaha) gick hyfsat. Andra gången gillt så att säga. Eller nej, man brukar säga tredje.

I vilket fall som helst.. Nu är det lov. Om det nu är rätt att kalla det lov. L-O-V(-E). Av någon anledning så får jag alltid för mig att juluppehållet är så(åå) mycket längre än vad det egentligen är. Två ynka veckor framstår som kanske fyra/fem hos mig. Men ack så galet. Galet. Jag blir galen. På mig själv. Ibland så har jag jävligt svårt för att inse fakta. Jag hinner inte tänka innan jag aggerar. Lite så var det igår. Men för att göra det hela ännu lite mer invecklat. Om jag hade tagit mig tid att tänka igenom allt, då, då hade jag aggerat på precis samma sätt.

Hanna

Genetik. Gen-etik. Genteknik. (Kärt) barn har många namn. Just nu känns det bara surt. Jag har varken lust eller ork till att sätta mig och plöja igenom allt. Råplugga. RÅPLUGGA. "Herreguwd, ge mig ett liv" tänker jag, och sätter mig framför dumburken. Wonderbart.