Som sagt. Ärlighet. Ärlighet.

Jag är trött och förbannad. 
Jag har fått utlopp för mina aggressioner.
Totalt nedbruten och en mobiltelefon i väggen. 
Kan glädja mig gott åt att den trots allt levde på sista versen, 
och Kom Igen Lena gör sig trots allt så mycket bättre som polyfonisk ringsignal på en 3310. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0