VERKLIGEN PASSANDE

Bet mig i underläppen för två dagar sen, inget märkvärdigt.
Det kom blod och sved,
jag svor och fortsatte att tugga vad det nu var jag hade för avsikt att så intensivt slänga i mig.
Men det har uppstått, ehm, komplikationer.
Pappa tar mig numera för dottern
med den största sortens påsprilla instoppad mellan tandrad och läpp.
Han: Har du börjat snusa?
Jag: Neeej. Det är en blåsa.
Han: En?
Jag: (Suckar. Blänger.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0