LÅGAN HAR SVALNAT. BAKOM HETA HJÄRTAT MITT BRINNER ALLT LITE STARKARE ÄN VANLIGT.

Jag vill inte lämna er.
Jag vill stanna kvar.
I dag får ni vara ledsna,
ni får gråta,
det är givet.
Men så måste ni bli glada igen,
tårka tårarna,
och ta för er av livet.
Jag älskar er.



Och jag tror att jag har inlett en outforskad period.
Kent-period.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0