Worst case scenario. Powerpop.
Idag har jag irrat. Irrat runt på stan som en tok. Lättare sagt än gjort. Med en syster som svans går allt plötsligt lite segare. Hittade en hel del faktiskt. Allt utom det där kallat nyårskläder. Fann dock en kjol som jag fastnade starkt för. När jag väl övervägt och beslutat mig för att köpa den, efter en take away, så fanns den ju, självklart, inte kvar i något annat än super-mega-cirkustält-size. Hallelujah för 46orna! Mindre lyckat för mig.
I vilket fall som helst så ska jag försöka komma över min kreation imorgon. Fan, det kommer bli en tär dag. Handla nyårskläder och nyårskrubb. Planera och ringa runt. Irra runt. Det löser sig nog. Allt löser sig. Ja, det verkar faktiskt som så. Middag. Tolvslag. Efterfest. Kan det bli mycket bättre? Fan. Det kan det. Men kommer det blidet? Nej. Det går tyvärr inte.
Det är när man anstränger sig för mycket som allt går åt helvete. Och att prata, det är A och O.
Hanna
